Personkryssandet dras i långbänk

Hela morgonen har Ekot toppat med att spärren för personval till riksdagen sänks från nuvarande åtta procent till fem procent. Det är alla tiders, även om jag själv gärna hade sett en ännu lägre spärr i syfte att i grunden vitalisera den svenska demokratin.

Mindre bra är att regeringen av Ekot att döma föredrar att behandla personkryssandet som en grundlagsfråga, vilket innebär att den nuvarande skyhöga åttaprocentsspärren inte sänks förrän i valet 2014.

Förvisso är väljarnas möjlighet att avge särskild personröst med ett kryss inskriven i grundlag (regeringsformen 3 kap. 1 § första stycket andra meningen). Men vilka effekter personkryssandet ska få regleras i vallagen som inte har grundlagsstatus (Grundlagsutredningen del 1, s 162).

Det behövs med andra ord ingen grundlagsändring för att ge personröstandet större genomslag. I stället skulle den – i alla fall i stora valkretsar – ouppnåeliga spärren på åtta procent för att en kandidat ska kunna bli inkryssad till riksdagen kunna sänkas genom en simpel justering i vallagen och börja tillämpas redan i valet nästa år.

Ett sätt för väljarna att protestera mot att politikerna nu drar personröstsreformen i onödig långbänk är förstås att på valdagen 2010 använda rätten att personkryssa en kandidat.

Om jag talar i egen sak? Jovisst, men det gör inte ett större genomslag för väljarnas vilja mindre angelägen.