Apropå partikamraterna Catharina Elmsäter-Svärd och Torbjörn Rosdahls antisprutartikel på Brännpunkt i dag: Efter 15 års motstånd är jag numera FÖR en försöksverksamhet med utdelning av rena sprutor till Stockholms narkotikamissbrukare. Mina skäl och våndor har jag tidigare redovisat  här och här och här.

Jo, jag inser att det hade varit förnuftigare av mig att knipa käft i sprutfrågan. Frågans politiska laddning har försvunnit i och med Socialdemokraternas kovändning, även S är numera emot. Dessutom spelar det egentligen ingen roll vad S och M tycker eftersom det finns en politisk majoritet i landstinget för att köra i gång en försöksverksamhet med utdelning av rena sprutor. Något som centerns landstingsråd Gustav Andersson bekräftar här.

Så varför i hela friden bråkar jag? Därför att jag är lättad och stolt över att ha släppt på prestigen, och vill visa det.

Tags: Sprutor

Det ska medges, jag har ännu inte hunnit ta del av den omfattande utredningen som i går mynnade ut i att Stockholms landsting kommer att dela ut rena sprutor och kanyler till narkomaner i syfte att minska smittspridningen.

Inom ramen för ett avgränsat försök, bör tilläggas, och förutsatt att missbrukarvården i övrigt är intakt, plus fortsatt satsning på drogförebyggande insatser gentemot unga.

Att det inte är frågan om ett enkelt beslut är jag den första att instämma i. Men i bland är det befogat att byta uppfattning och då får man inte vara så prestigebunden att man inte kan göra det.

Tags: Sprutor