Johansson hoppas att vi glömt Hagamannen

En märkbart belåten Morgan Johansson har i dagens Eko-sändningar förklarat att nu skärper regeringen kraven för när fängelsedömda ska kunna friges:

– Vi går då från ett system som i praktiken i dag i stor utsträckning har mycket låga krav, till ett system där vi ställer mycket högre krav på den som sitter i fängelse helt enkelt, att sköta sig och att också delta i rehabilitering och att det här kommer att medverka till att förhindra återfall i brott i ännu högre utsträckning än vad vi idag har.

Med detta ska väljarna förstå att Johansson levererar ännu en straffskärpning i regeringens 34-punktsprogram mot den eskalerande gängbrottsligheten.

Vet inte om ni minns det men sommaren 2015 blev det stort ståhej och riktades hård kritik mot flatheten i svensk kriminalvård när serievåldtäktsmannen Niklas Lindgren – alias Hagamannen – släpptes på fri fot efter att ha avtjänat två tredjedelar (9 år) av sitt 14 år långa fängelsestraff.

Själv blev jag så upprörd att jag samma höst väckte en motion i riksdagen där jag krävde en lagändring. För att citera mig själv:

”Enligt brottsbalken 26 kap. 6 § ska en fängelsedömd i normalfallet friges villkorligt när två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Om det finns synnerliga skäl får den intagne inte friges i förtid utan ska sitta kvar i fängelset. Lagstiftaren har särskilt tänkt på det fallet att den intagne har misskött sig under fängelsetiden. Men som lagtexten är formulerad finns det faktiskt inget som hindrar att man i synnerliga skäl tolkar in även en hög risk för återfall i brott. Fast enligt praxis görs inte detta och det var därför som Niklas Lindgren – den s k Hagamannen – som skött sig väl under strafftiden, i somras kunde friges villkorligt nästan fem år innan han hunnit avtjänat sitt 14 år långa fängelsestraff som han dömdes till för mordförsök, grov våldtäkt, våldtäkt och försök till våldtäkt.”

Visserligen avslogs min motion men när riksdagen våren 2016 gick till beslut riktade den ett s k tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att ”den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning”.

I dag drygt tre år senare aviserar alltså Johansson att lagskärpningen är på gång och kan träda i kraft den första januari 2021.

Var vad det nu justitieministern sa i Ekot? Jo:

– Vi går då från ett system som i praktiken i dag i stor utsträckning har mycket låga krav, till ett system där vi ställer mycket högre krav på den som sitter i fängelse helt enkelt, att sköta sig och att också delta i rehabilitering och att det här kommer att medverka till att förhindra återfall i brott i ännu högre utsträckning än vad vi idag har.

Morgan Johansson låter onekligen kraftfull, bestämd och viljestark. Men varför han har behövt fem år på sig från riksdagens tillkännagivande för att få en så uppenbart brottsförebyggande och viktig reform på plats, det svaret lär vi nog aldrig få.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.