Ministerns terrorbluff gick inte hem

”Utredaren som ansåg att det här var förenligt med grundlagen är ju själv domare i Högsta domstolen”. Försök till äreräddning eller inte, så kommenterade Morgan Johansson Lagrådets nedgörande kritik mot förslaget att utan grundlagsändring inskränka föreningsfriheten för den som deltar i en terroristorganisation. Johanssons syfte med uttalandet var förstås att förminska värdet och ifrågasätta giltigheten av den för regeringen generande slutsats som de tre justitieråden i Lagrådet kom fram till. 

Som Lagrådet konstaterar bygger lagförslaget på en grov felbedömning av grundlagens räckvidd, och regeringen – och utredaren – bryter därmed mot den grundlagstolkning som hittills har ansetts gälla i fråga om möjligheten att genom vanlig lag inskränka föreningsfriheten. Lagrådets rätt brutala sågning av förslaget gjorde mig nyfiken på vilket av Högsta domstolens justitieråd som varit så kreativ att han eller hon funderat ut ett hittills okänt sätt att runda grundlagsskyddet för föreningsfriheten. Utredaren visade sig heta Stefan Johansson, rättschef hos Morgan Johansson tills han i mars 2016 utnämndes av densamme till justitieråd. Ett år senare överlämnar han sitt förslag i form av en departementspromemoria. Visst, jag är konspiratoriskt lagd, men nog ser det ut som en tanke att departementstjänstemannen som av justitieministern upphöjdes till en av landets högsta domare därefter levererade precis vad högsta chefen ville ha. När hopkoket nu har underkänt av juristexperterna i Lagrådet försenas en viktig lagstiftningsprodukt. Vilken lärdom drar justitieministern av det?  

En del av ansvaret för debaclet faller också på de remissinstanser som inte klart tog avstånd från regeringens och utredarens halsbrytande grundlagstolkning. Hit här bland andra tunga instanser som Svea hovrätt, hovrätten i Malmö, tingsrätterna i Göteborg och Malmö samt Umeå universitet. Självaste JO ställde sig bakom regeringens bedömning i grundlagsfrågan. Uppsala universitet slog däremot bakut och påpekade att denna nya grundlagstolkning öppnade ett alldeles för stort utrymme för lagstiftaren att genom vanlig lag straffbelägga tillhörighet till en organisation eller förening.

Justitieministern har aviserat att han omgående ska kalla riksdagspartierna till överläggningar. Det politiska spelet har redan urartat till ett välbekant ”blame game”. Regeringen är angelägen om att dela ansvaret för misslyckandet med oppositionspartierna medan Moderaterna varit snabba att strö salt i såren och i praktiken inkompetensförklara regeringens lagstiftningsförmåga.

Dagligen får vi rapporter om hur återvändande IS-terrorister med eller utan fruar och barnkullar stampar i farstun i väntan på att bli insläppta i den svenska stugvärmen. Men brinner det verkligen så i knutarna att Sverige måste forcera fram ny lagstiftningen som trixar med grundlagen? Många tycks tro det men så är det inte. Retroaktivt verkande strafflagstiftning får inte förekomma i en rättsstat. Det vill säga, den nya lagstiftningen skulle bara kunna tillämpas på brott som begås efter det att lagstiftningen har klubbats av riksdagen.

Ingen vettig människa ifrågasätter behovet av att våra politiker snarast kommer till samsyn om skarpare lagstiftning mot terrorn. Jag har själv några funderingar på vad som skulle kunna vara effektiva förslag, till dem återkommer jag inom kort.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.