Curlingtävling? Nej, golvsopet utspelar sig på dansgolvet i Fun Club på ålandsfärjan Cinderella. Jag har i ett dygn varit på konferens med drygt 400 moderatkompisar från Stockholms stad och län och det var inte vi som krossade vin- och ölglas på dansgolvet.
Innan dansen tog vid hade statsministern flera timmar tidigare låtit förstå att sossarna är vårt partis stora fiende i valet 2014. Jo, det var väl det man hade på känn.
Däremot knystade Fredrik Reinfeldt inte ett ord om skiftet av partisekreterare. Forna journalistkolleger har så klart uppvaktat mig flitigt med nyfikna frågor men nej, jag vet ingenting alls om den direkta anledningen till att Arkelsten går.
Men en rimlig gissning är att statsministern inte längre litar på att hennes frejdigt tjohoiga stil går hem i väljarkåren i ett läge där Stefan Löfvens tystnad månad för månad firar triumfer i opinionsmätningarna.
Gulp, men nej, om sådana saker talar vi inte internt i partiet. Ännu mindre talar vi om det utanför, och därmed har jag väl – internt – inte precis gjort mig mer poppis än förut.
Men veckan har ju handlat om en del annat också, verkligen. Syftar på terroristen Anders Behring Breiviks djävulska illdåd den 22 juli 2011. Jag har inte kunnat följa rättegångsförhandlingarna på plats, men det hindrar mig inte från att skriva om saken.
I klartext menar jag att en rättegång som – likt den mot Behring Breivik – är offentlig, den rättegången måste kunna följas av alla intresserade. Det vill säga inte bara av det lilla fåtal som råkar få plats i rättssalen. Om den saken skriver jag inte bara i Aftonbladet utan motionerar också om i riksdagen.
Inslaget i torsdagens SVT Debatt börjar ca 11 minuter in i programmet. Och jo, advokat Leif Silbersky har fel när han menar att mediernas filtrerade och många gånger vinklade rapportering tillgodoser alla krav på öppenhet och insyn. En förmyndarattityd som tyvärr delas av alltför många.
Efter att ha kollat betygssättningen av min SVT/Debatt-insats i cyberrymden noterar jag att det trots allt finns folk som tycks gilla mig, om än motvilligt. Här några smakprov:
”Det är obehagligt när Maria Abrahamsson är den vettigaste i studion”. ”Maria Abrahamsson har verkligen medietränats med framgång, otroligt nog!”
”Jag är i chock. Maria Abrahamsson säger den ena smarta saken efter den andra … ”
”Trodde aldrig att jag skulle säga det här, men håller med Maria Abrahamsson (i dag).”
Innan jag drar ner rullgardinen för denna vecka vill jag tipsa om min senaste krönika om svensk politik i Barometern. Inget direkt nytt under solen men ändå en påminnelse om hur mediedramaturgin fungerar.
Hörs!