Yttrandefrihetens frontfigurer i Sverige förstår inte ens de basala sambanden
2011-12-29, torsdag, kl. 19:36| 1 kommentar
Låt Etiopiens dom mot de svenska journalisterna bli startskottet för medlemsstaterna i den europeiska unionen att skapa en särskild EU-myndighet för bistånd till drabbade journalister och försvar av press- och yttrandefriheten. Kravet som framförs i SvD är signerat Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser, Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutsson och Ola Larsmo, Svenska Pen.
Tanken är lika vacker som verklighetsfrämmande. För kruxet är att EU:s fördrag inte ger den möjligheten och inte kan förväntas göra så i framtiden heller, av den enkla anledningen att EU-länderna inte har någon enhetlig syn på tryck- och yttrandefriheten. Hur mycket har till exempel EU-landet Sverige gemensamt med det hårt mediekontrollerande EU-landet Ungern när det gäller statens rätt att ingripa mot frispråkiga journalister och tidningar? Inget alls, vilket reducerar idén om en EU-myndighet på området till ett tjusigt luftslott.
För ett land som Sverige bör idén om ett EU-försvar av pressfriheten över huvud taget inte vara lockande. Ett gemensamt agerande på EU-nivå tvingar i förlängningen fram gemensamma regler, vilket innebär ett direkt hot mot den från EU-normativ synpunkt aparta svenska tryckfrihetsregleringen.
Om den svenska yttrandefrihetens frontfigurer personifierade av Bengtsson, Knutsson och Larsmo inte förstår dessa basala samband kan man fråga sig hur väl lämpade de är att företräda pressens frihet i vårt eget land.
Men för all del, uppmaningen till EU att bilda en myndighet och kraftfullt agera för ökad yttrande- och pressfrihet gör sig bra i medierna … framför allt i länder där mediernas frihet sedan länge är en självklarhet.
Kommentarer
En kommentar till “Yttrandefrihetens frontfigurer i Sverige förstår inte ens de basala sambanden”
2011-12-29, 20:15
Från EU: sida ”sammanfattning av EU-lagstiftningen”;
”Främjande av demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna utgör ett centralt inslag i Europeiska unionens bilaterala och multilaterala förbindelser med länderna utanför Europa. De utrikespolitiska instrumenten (avtal, dialoger osv.) och instrumenten för ekonomiskt stöd bidrar till att stärka demokratin och främja respekten för de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Respekten för de mänskliga rättigheterna är för övrigt ett av de villkor som ett kandidatland måste uppfylla för att få bli medlem i EU.
EU:s yttre åtgärder på området mänskliga rättigheter har sin rättsliga grund i fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna.”
Jag tycker att särskilt att avsnitten om ”de utrikespolitiska instrumenten” är väl formulerat.
MVH
Ola Larsmo