Maria Abrahamsson

i Riksdagen

Midsommarfirande utan mångkulturella implikationer

2011-06-25, lördag, kl. 21:40| Kommentering avstängd

Så går midsommarhelgen mot sitt slut. Solen har lyst med sin frånvaro men knotthelvetet har varit desto mer närvarande. Men jag klagar inte.

Helgens torpvandring gav skönhetsupplevelser även under en grå himmel. Här på bilden ser ni Örtjärnstorp, det står övergivet sedan länge. Själv har jag svårt att tänka mig något mer genuint svenskt i midsommartid.

Men oj vad svenskheten provocerar. Varför skulle annars P1:s Människor och tro fira midsommarafton med att sända ett Midsommarspecial på temat Multikulturalism?

De inbjudna gästerna, Lisa Bjurwald, författarinna till reportageboken Europas skam – rasister på frammarsch, Ozan Sunar, nybliven verksamhetschef för kulturhuset Moriska paviljongen i Malmö och Jasenko Selimovic, statssekretererare hos integrationsministern, alla var de rörande överens om det mesta och trasslade in sig i ett ganska förutsägbart hyllande av mångkulturalismen. Dock tog Selimovic några poäng på Bjurwalds bekostnad.

Själv har jag firat midsommar med att bland annat läsa Sara Mohammads artikel i senaste Axess. Det har fått skammens rosor att flamma på mina kinder. För visst har jag fått många påtryckningar i mejlboxen från gruppen Glöm aldrig Pela och Fadime men hittills har jag inte riktigt ansett mig ha tid att engagera mig i frågan om hedersvåld, när så mycket annat också pockar på uppmärksamhet.

Nu sitter jag här med resterna av midsommarfirandet framför mig i form av uppätna sillburkar, tomma snappsglas och en vissen midsommarstång. Jag läser än en gång Sara i Axess, inklusive professor Svante Nordins artikel om Multikulturalism. I en annan mig närstående tidning ger min forna kollega Per Gudmundson här en politiskt obekväm förklaring till Sverigedemokraternas allt starkare positionering i svensk politik.

Slutsatsen jag drar är att vi svenskar i grund och botten gillar det multikulturella samhället men samtidigt benhårt kräver respekt för det gemensamma regelverk som stavas Sveriges Rikes Lag.

Det betyder, Sara Mohammad, att den svenska rättsstaten aldrig – säger aldrig – kan acceptera “heder” som motiv till våld och mord.

Du har du mitt ord på det!

Email

Kommentarer

Comments are closed.

  • Följ mig via RSS