Politiken är trots allt viktigare

Först ringde Sveriges Televisions morgonsoffa och undrade om jag i morgon bitti vill kommentera vad kungen sa till TT i eftermiddag. Någon timme senare hörde Aktuellt av sig och bjöd in till en pratstund i samma ämne.

Why me? Jo, därför att SVT läser min blogg (de 3 sista styckena). Smickrande förstås, men det betyder alltså inte att jag har lust att (just nu) säga mer om den här saken.

Den tidigare halvan av kvällen besökte jag denna ljumma afton ett partimöte med nya medlemmar.

Finansminister Anders Borg intog scenen i landstingshuset på Kungsholmen strax efter klockan 18.00. Under timmen som följde fick auditoriet (minst 60-70 pers!) en grundlig lektion i vikten av sunda statsfinanser och varför starka incitament för att få folk att jobba mer (läs jobbskatteavdrag) är den bästa garanten för upprätthållandet av ett starkt välfärdssystem.

Nej, jag säger inte emot Borg, skulle aldrig våga. Men jag noterar att statsvetarprofessor Bo Rothstein lutar sig mot forskning som landar i motsatsen. Enligt Rothstein är människor visst beredda att betala ”de jämförelsevis högsta skatterna” för att få ”den mest omfattande välfärdspolitiken”.

Finansieringen av den framtida välfärden var huvudnummer också på DN Debatt. SEB-ekonomen Jens Magnusson åberopar en undersökning som visar att svenskarna prioriterar välfärden så högt att de kan tänka sig att komplettera det offentligt finansierade väldfärdssystemet med egna lösningar. I klartext talar vi om privata försäkringar som kan tillgodose lite mer ”extravaganta” önskemål som går utöver vad det offentliga välfärdssystemet klarar.

Och då – mina vänner, eller snarare ovänner –  är det väl ändå alla tiders att alliansregeringen och riksdagen genom jobbskatteavdragen har gjort det möjligt även för låg- och medelinkomsttagare att kunna lägga undan en slant varje månad för att sätta lite guldkant på ålderns höst, eller vad människors framtida välfärdsbehov kan tänkas handla om.

På tal om Anders Borgs jobbskatteavdrag. En kvinnlig ny medlem som besökte mötet i kväll kom fram till mig efteråt vid kaffet och mackan bara för att berätta att det inte gick en löneutbetalning utan att någon av hennes 15 eller om det nu var 18 anställda ringde. Victoria Ravandomi, som hon heter, driver sedan 2003 ett städbolag och hon ville alltså bara upplysa om att hennes städare oroligt undrar varför de – enbart kvinnor med utländsk bakgrund – plötsligt har så mycket mer pengar på bankkontot? Har Victoria dragit för lite skatt, månne?  Nej, hon skyller skrattande på finansministern, och hennes ögon … tja, glittrar!

Hjälp, höll nästan på att glömma LO-tidningens hyllningssång till regeringens Rutavdrag och städtjänsterna! Det är underhållande läsning. Inte bara därför att jag hade den intervjuade chefen för städföretaget till bordet vid Södermalmsmoderaternas grillfest förra onsdagen. Nej, mest befriande är förstås vinken om att LO kan vara på väg att ompröva och mjuka upp sin militant avvisande hållning till de allt mer populära Ruttjänsterna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.