Så tog riksdagen jullov

Om det kändes som upprop i klassen när riksdagen öppnade efter höstens val, var det ingenting mot den uppsluppna jullovskänsla som spred sig i kammaren efter Talman Per Westerbergs jultal i eftermiddags.

Talmannen tillönskade oss ledamöter en God Jul och rekommenderade oss att under stundande helger lägga ner en lagom portion arbete i valkretsen och inte överdriva politikpratet på julafton.

Okej, smörande av valkretsen står inte överst på min att-göra-lista i jul, det medges rakt upp och ner. Svårare lär det bli att lyda Talmannens råd att inte snacka för mycket politik på julafton. Den gode Westerberg har inte träffat min oppositionelle (för att inte säga grälsjuke) far…

Talmannen gratulerade sedan oss folkvalda till att förtroendet för riksdagen har ökat. Ingen är gladare än jag.

Det var också generöst av Sveriges näst efter Kungen högste symbolfigur att avtacka den avgångne riksdagsledamoten Thomas Bodström med orden: Denna mångsysslare med stor kapacitet…få ledamöter har som Thomas Bodström tagit plats utanför riksdagen.

Nej, det ska gudarna veta, och saknad är Bodis, åtminstone av mig.

Som synes här ovanför var kammaren fullsatt i eftermiddags. Den käcka tofsen i blickfånget tillhör Miljöpartiets Åsa Romson. Hon sitter i bänkraden framför mig och gör ingen hemlighet av att hon aspirerar på att ta över det kvinnliga språkrörandet efter Maria Wetterstrand. (Jepp, jag håller tummarna för att det också blir hon).

Det vore frestande men klart ohederligt av mig att i denna stund bara hoppa över att regeringen och vi alliansbröder och systrar i riksdagen i eftermiddags led ännu ett nederlag, denna gång i voteringen om avgiftshöjningen på Öresundsbron, med röstsiffrorna 159 ja mot 160 nej.

Fast jag tar det inte så hårt. Denna till synes genuint lokala fråga är samtidig en riksangelägenhet, och jag vågar satsa en bra slant på att vi inte har sett den för sista gången i riksdagen.

Så till sist. Här intill är jag och min bänkkompis Robert Halef. Som ambitiösa nykomlingar i riksdagen ser vi båda nu fram emot en välbehövlig andhämtningspaus.

Men snacka om att den här killen (han är faktiskt yngre än jag!) har legat i den här hösten. Nära nog varje vaken timme har Robert bråkat med migrationsminister Tobias Billström om situationen för kristna irakiska flyktingar.

Till skillnad från Billström och regeringen tycker inte Robert – och får visst medhåll av Europadomstolen – att kristna irakiska flyktingar kan skickas hem.

Själv är jag inte människa att sätta ner foten i frågan. Men Robert verkar gilla mig ändå. Jag för min del gillar människor som kan skilja på sak och person.

En riktigt God Jul, Robert!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.