Så var fyra av mina fem motioner väckta
2010-10-25, måndag, kl. 21:01| 2 kommentarer
Riksdagens allmänna motionsperiod tar inte slut förrän klockan 16.30 på onsdag. För oss ansvarsfulla regeringsställningsmoderater gick dock deadline ut redan i slutet av förra veckan. Detta för att M-kansliet ska hinna fingranska våra yrkanden innan de matas in i riksdagens tryckpressar och ställer till problem för…finansminister Anders Borg?
Nja, det finns förmodligen fler orsaker. Som att många ledamöter är nya och saknar erfarenhet av motionsskrivande. Men visst kan hela fem dagar för intern partigranskning tyckas vara överdrivet försiktigt, för att uttrycka det milt.
Men gissa om jag för egen del är glad över att partikansliet har gjort tummen upp för alla mina fem inlämnade motioner! Fyra av dem kan du läsa här, här, här och här. Den femte – om surrogatmödrar – väcks i morgon, tillsammans med partikompisen Olof Lavesson.
Därefter är det hög tid för mig att börja fundera på vad jag ska säga i mitt jungfrutal i kammaren. Riksdagens allmänpolitiska debatt börjar den 3 november, för egen del planerar jag att kläcka ur mig en 6-minutare. Funderar som bäst på om riksdagens luddiga tjänstledighetsreglemente kan var ett ämne?
Eller har du piggare förslag? Låt mig veta!
Kommentarer
2 kommentarer till “Så var fyra av mina fem motioner väckta”
2010-10-25, 22:09
Ja, vad kan man föreslå om inte att du kan tala om vårdnadstvisternas plats i rättssalen?
Mot bakgrund av din plats i CU och 2:årsdagen av den nya rättegången kan det vara dags att ifrågasätta vad vårdnadstvister egentligen har i vanlig domstol att göra.
I den nya rättegången så ska bla förhör inte hållas på nytt utan bara kompletteras, dessutom behövs prövingstillstånd i andra instans.
Domarna lämnar i de flesta fall över ansvaret på socialtjänstemän med mindre kompetens inom bedömning av trovärdighet och vetenskaplig metodik samtidigt som de kanske själva har träffat parterna avsevärt mycket mer än socialtjänstemännen ifråga.
Vårdnadstvister är dessutom indispositiva mål vilket innebär att ett ensidigt överklagande kan leda till negativt utfall och inte bara avslag. Tillsammans med att det alltid ska vara den aktuella situationen som utgör utgångspunkt för beslutet gynnar det ett sabotage och motverkar samarbete. Samarbete ses som en förutsättning och positivt för ökat umgänge.
Allt sammantaget ger det en mycket osäker rättssituation med stort mått av godtycke och ett utdraget förlopp.
Dra konsekvensen av Barnets bästa – barnet ska ha någon som för dess talan – man kan inte tvista om ett barn!
Låt inte socialsekreterare leka polis och ställa föräldrar mot varandra. Ge dem istället i uppdrag att hjälpa till, vilket de förmodligen alla ville när de började läsa. Sätt samarbete som mål och låt den som vägrar förstå att det är till barnets nackdel.
2010-10-26, 09:25
Vill vi, och det vill vi ju, att demokratin skall blomma kan vi betrakta valrörelsen 2010 ur valmannakårens ögon: 2 block som väljarna kan ta ställning till (enklare än 7 olika partier), gott om platser att förtidsrösta på och med ”mänskliga” öppethållanden (hög tillgänglighet) samt en spännande politisk situation (för andra gången i vår historia: 2 olika block står mot varandra) samt med en på förtid (2008 SIFO) utdömnd Allians.
Allt detta bidrog till att höja valdeltagandet – ett spännande val helt enkelt där folk fick möjlighet att tycka till och engagera sig.
Nu borde vi ta vara på dessa erfarenheter och bädda för att etablera ett högt valdeltagandet även 2014, men valsystemet måste först trimmas.
Blockbildning eller inte kan vi ju inte göra så mycket åt men det som absolut måste förbättras är platser för, rutiner och skötsel av lokalerna för förtidsröstningen.
Valmyndigheten är absolut tvungen att ta lärdom av de många ”fadäser” som inträffade vid förtidsröstningen 2010. Jag såg dagligen med egna ögon hur illa det gick till på ett av dem.
(Att även önska ett betydligt minskat antal riksdagsplatser törs jag inte ta upp med en riksdagsman…)