2 kommentarer till “JO talar- lyssnar justitieministern?”

1. Anders Fors
   2010-02-17, 07:19

   Hej Maria, för mig är detta med att 9 av 10 bedrägerier ligger outredda något som förvånar mig. När min dotter 2005 anmälde ett bedrägeri/stöld på över 60 miljoner så fick hon av polisinspektören höra att ”räcker det inte med att du kommer ärva ett par miljoner”. Man tar sig för pannan när poliser utrycker fördelningspolitiska synpunkter vid ett förhör av en ung kvinna som utsatts för ett brott. I vårt ärende så gick vi vidare till Riksåklagaren, men där hände ingenting och det som sker är att polisen som först handlagt ärendet får titta på det en gång till. Frågan är hur många poliser som då underkänner sitt tidigare arbete. De kompletteringar som vi skickade till Riksåklagaren tillsammans med information om att skattemyndigheten hade information som skulle kunna lösa ärendet gör saken än mer frustrerande när man snabbt förstår att myndigheter normalt inte samarbetar. Den största risken med ett illa fungerande rättsväsende är att tilltron till demokratin eroderar – vilket i sin tur stärker missnöjespartier och i värsta fall faller demokratin helt samman. Läs med om vårt ärende på: http://www.rattsrota.se/wordpress/stolden-av-ryska-antikviteterna/

   Än en gång Maria – bra att du tar upp den viktiga frågan om vårt illa fungerande rättsväsende

2. jojo
   2010-02-17, 17:20

   Effektivare polisorganisation. Ja. Men hur?
   Ex:
   Jag överlämnade bevis, namn, adress till polisen i ett bedrägerimål – min far blev bestulen av en hemtjänstanställd.
   Det tog polisen (just den bedrägerirotel som blev undersökt av Melin f.ö.) 1och 1/2 år innan dom ens började ”utreda” detta. Sen tog det ett halvt år innan utredningen var klar. Kom då bara fram till de fakta jag gett dom.
   Hemtjänsten i Västerhaninge agerade snabbare.
   Två dagar! tog det efter att jag kontaktat dom per telefon och berättat det jag visste. Bestämde möte med den misstänkta och avskedade henne.
   Två dagar Jämfört med två ÅR!
   Kan polisen bli mer ineffektiv?
   Sen följde tingsrätten upp med ett drygt halv års ineffektivitet. Innan rättegång. Då åklagaren inte ens pratat med den åtalade (som skrifligen erkänt).
   Domen blev en parodi. Inte ens återbetalningsskyldig av det hon tagit. Inte ens böter.
   Men det är en annan sak.
   Det viktiga är att det är inte mer resurser som behövs. Det skulle göra byråkratin större och långsamare.
   Men hur och vem skulle kunna effetivisera polisen. Inte dom själva. Dom jag pratade mer var bara beklagande och vänliga.
   Jag erbjöd mig på halvt allvar att komma över och skriva ihop det åt dom. Ett samtal och lite skriveri bedömde jag fattades.
   Polisen svarade – förvånande nog. Ja, tack gör det. Och fan vet om det inte var ett rimligt svar.