Maria Abrahamsson

i Riksdagen

Oklokt att avskaffa interneringsstraffet

2015-07-28, tisdag, kl. 14:42| Kommentera

Varningsflagg har hissats. Kriminalvården bedömer att Niklas Lindgren – Hagamannan – har en påtaglig förhöjd risk att återfalla i brott, särskilt i våldsbrott. Ändå har myndigheten bestämt att Lindgren i dag ska friges villkorligt. Att döma av nyhetsrapporteringen skedde det i morse, nästan fem år innan han har hunnit avtjänat sitt 14 år långa fängelsestraff som han dömdes till för mordförsök, grov våldtäkt, våldtäkt och försök till våldtäkt. Lindgrens frigivning är förenad med restriktioner som årslång prövotid, drogkontroller, behandlingskrav med mera.

Men ändå. Det är en märklig ordning tycker jag, och kollar i lagboken.

Enligt Brottsbalken 26 kap. 6 § ska en fängelsedömd i normalfallet friges villkorligt när två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Men om det finns synnerliga skäl får den intagne inte friges i förtid utan ska sitta kvar i fängelset. Lagstiftaren har särskilt tänkt på det fallet att den intagne har misskött sig under fängelsetiden. Men som lagtexten är formulerad finns det faktiskt inget som hindrar att man i ”synnerliga skäl” tolkar in även en hög risk för återfall i brott. Fast enligt praxis görs inte detta och det är därför som Lindgren, som har skött sig väl under strafftiden, nu kan försätta kvinnor i Umeå och runt om i landet i skräck långt innan han har avtjänat sina 14 år.

Regeringen och vi lagstiftare i riksdagen bör göra något åt saken. I fallet Niklas Lindgren är det kört – statsmakterna är förbjudna att lägga sig i rättstillämpningen i enskilda fall. Men det går att ändra brottsbalken så att det av den direkt framgår att också en hög återfallsrisk ska utgöra hinder för villkorlig frigivning. Vill man gå ett steg längre i att tillgodose allmänhetens berättigade krav på rättstrygghet kan man överväga att införa ett tidsobestämt fängelsestraff för vissa grova brottslingar – sexualförbrytare, mordbrännare, terrorister – där återfall i brott kan drabba allmänheten särskilt hårt

I praktiken skulle detta betyda att man återinför en variant av det gamla interneringsstraffet som avskaffades i början av 1980-talet. För kanske var det inte så klokt av staten att avhända sig den vid sidan av livstidsstraffet enda möjligheten att hålla farliga förbrytare inlåsta så länge som de utgör en uppenbar fara för andra människor?

Email

Gyllene tider för landets alla älgmålare?

2015-07-26, söndag, kl. 12:18| Kommentera

Ett tvitterinlägg och det får vara nog med det, resonerade jag. Men så vaknar jag morgonen därpå och fortfarande gnager den där älgen IMG_4375i hjärnbarken.

Jag har vid något tillfälle föreläst på Juridicum och det är gissningsvis därför jag står på sändlistan för fakultetens nyhetsbrev. Den senaste utgåvan fick mig alltså att tvittra: Äldre vit manlig professor utbytt mot Älg i solnedgång?

Snart blev det ståhej, en hel del muntra tillrop, en del bestörta röster som vädrade historierevisionism samt en och annan som försvarade fakultetens drastiska beslut att förvisa målningarna av äldre vita manliga juristprofessorer till arbetsrum och magasin. Professor Mårten Schultz som onekligen är en vit manlig professor men knappast ”äldre”, medgav att ”frågan har diskuterats vid Stockholms universitet ”, och att han själv inte skulle ha haft något emot ifall tavlorna hade fått hänga kvar. Dock ifrågasatte han om tilltaget kunde kallas revisionism.

Bakgrunden är följande. På inrådan av den juridiska fakultetens ledningsgrupp har tavlorna ”som föreställer äldre vita manliga professorer” bytts ut med hänvisning till att dessa målningar, enligt fakultetens dekanus Jonas Ebbesson, inte beskriver institutionen och dess historia på ett relevant sätt. Ebbesson utvecklar: Förvisso var alla professorer vid fakulteten fram till 1970-talet män och flera av dem har haft stor betydelse för den rättsvetenskapliga forskningen. Men det är viktigare att alla på fakulteten kan känna sig delaktiga och inkluderade i våra mötesrum och lärosalar än att visa porträtt av utvalda, äldre manliga kolleger, slut citat Ebbesson.

Motiveringen är milt sagt svår att ta på allvarFör om morgondagens jurister är av så ömtåligt virke att de måste skonas från att konfronteras med porträttgallerier över forna läromästare, vetenskapsmän och andra frontfigurer, hur ska dessa jurister då klara att tjänstgöra i Rättssverige över huvud taget?

I till exempel våra domstolar är väggarna nerlusade av oljemålningar föreställandes äldre vita manliga chefsdomare. Dags att byta ut målningarna? I så fall, här ett förslag: Vid Domarnämndens nästa sammanträde (obs! jag lämnade nämnden vid årsskiftet) skulle nämnden kunna uppdra åt ledamoten Susanne Eberstein, som har vanan inne, att vara Sveas hovrätts president Fredrik Wersäll behjälplig med att byta ut porträtten över de äldre vita män som har varit presidenter de senaste 400 åren?

Nästa utmaning: Regeringskansliet är ett vanligt karriärsteg inom statsförvaltningen för jurister, och utanför varje departementschefs rum hänger ett porträttgalleri bestående av mestadels äldre vita herrar som har varit statsråd. Lysande utsikter för landets alla älgmålare?

Så där kan man hålla på och inventera hela Myndighetssverige, och riksdagen kan naturligtvis inte undantas. Där har vi ett särskilt rum för kvinnor som har utmärkt sig i politiken. Men i den Ebbessonska andan bör rummet väl ombildas till en gubbskrubb? Där förslagsvis porträtten av framstående talmän som Gustaf Lagerbjelke, Ingemund Bengtsson, Thage G. Petersson, Björn von Sydow och Per Westerberg kan härbärgeras.

I brist på kvinnliga statsministrar kan riksdagshusets väggar i stället prydas av tidigare och nuvarande ledamöter som Gudrun Schyman, Åsa Romson och – varför inte jag själv? Allt i väntan på att senast riksdagsvalet 2018 resulterar i att Sveriges statsminister för första gången blir en kvinna.

Och vem vet, när ledningen för Stockholms universitet har sansat sig och förhoppningsvis tagit intryck av debatten kanske en och annan bemärkt äldre vit manlig professor åter kan beskådas till och med i Juridicums fakultetsrum? Men då krävs att Jonas Ebbesson & Co inser att porträttgallerier speglar verkligheten som den var, alldeles oavsett om vi i dag gillar den verkligheten eller inte. Själv erinrar jag mig Kungliga Bibliotekets västra gavel. Där kan man beskåda Per Hasselbergs staty Farfadern. Bronsfiguren är drygt hundra år och föreställer en gammal man med en naken ung pojke som ligger lojt utsträckt i gamlingens knä. Sådan pedofilkonst borde inte få visas, tänker säkert någon och vänder bort blicken. Själv undrar jag vad tidsandan gör med oss.

Email

Lägg ut: Sval sommar = minskat glassätande och fler solresor

2015-07-22, onsdag, kl. 19:18| Kommentera

Man förstår att Mediesverige längtar otåligt efter oss sommarfirande politiker när Sveriges Radio i allmänhetens tjänst tvingas skruva ihop nyheter om att den svenska svala sommaren innebär:

1) minskad glasskonsumtion, lyssna här.

2) ökad efterfrågan på solresor och dessa resor blir då – hör och häpna – dyrare. Förundras här (ca 13 min in i inslaget).

Fast det är sant, ännu denna solfattiga sommar har jag inte hört larmas om att ökat solresande kan leda till ökade cancerrisker, något som Sveriges Radio rapporterade för ett par år sedan, här.

I eftermiddag visste Studio Ett i stället att berätta att det finns forskning om än i sin linda men som visar att solfattiga somrar (dvs en sådan som vi just nu genomlider om vi inte har fått tag på en solresa … som kan leda till, ja, ni vet) också kan leda till – just det – cancer (ca 3.50 in i inslaget).

Om jorden slutar att snurra i semestertider?

 

Email

Nu lyfter jag av locket på Sverkers soptunna

2015-07-20, måndag, kl. 16:57| Kommentering avstängd

Visst har soptunnan fått mig att flina genom åren. Men konsumentjournalistik har aldrig riktigt intresserat mig, inte konsumentpolitik heller, för den delen. Men häromdagen åkte jag bil i flera mil och i radion sommarpratade Sverker Olofsson. (Programmet här). Jag överraskade mig med att nicka instämmande till mycket av vad Olofsson sa. Sedan tänkte jag inte mer på det.

Så ska jag boka rum på hotell i Stockholms skärgård. (Den värmländska skogen är trivsam, men ombyte förnöjer som bekant). Detta var i slutet av förra veckan och spaningen på nätet var inte mer avancerad än att hitta ett ställe som vi inte tidigare besökt, med övernattningsmöjlighet och gärna en bra restaurang.

Kanske Möja? Ja, varför inte. Möja värdshus verkar hur trevligt som helst! Sagt och gjort – jag mailar en fråga om det finns ett ledigt dubbelrum. Svar kommer hyggligt snabbt och jo, det finns ett ledigt dubbelrum, vill jag boka det? Följande mailkorrespondens utspelar sig:

Hej
Jag undrar om det finns ett ledigt dubbelrum att hyra hos er den 24-25 juli?
Med vänlig hälsning
Maria Abrahamsson
 —-
Hej.
Tack för ert mail.
Jag har ett dubbelrum ledigt den 24/7.
Vill ni boka det?
Mvh
Madeleine
Möja värdshus
—–
Perfekt, det tar jag! 
Från när är det incheckning? 
/Maria 
—-
(Några dygn senare)
Hej!
Vore toppen att få definitivt bekräftat att jag verkligen har bokat ett dubbelrum hos er den 24-25/7. 
Tack på förhand!
Maria Abrahamsson
—-
Hej.
Jag ser nu att jag aldrig återkom med en bokningsbekräftelse på din bokningsförfrågan.
Det är inte inbokat och alla rum är bokade för den 24/7.
Mvh
Madeleine
Möja värdshus
—-
Så jag har alltså inget rum dubbelbokat 24-25/7 pga misstag från er sida? (Som framgår är jag nu lite upprörd och kastar om platsen för ”dubbel”).
/Maria Abrahamsson
—-
Hej.
Vi har 40-50 mail per dag, även telefon bokningar. Vi måste alltid dubbel kolla att det fortfarande finns ledigt när jag får förfrågan om boende. Att ni inte fått en bokningsbekräftelse betyder att ni inte är inbokade. Det datum ni har skickat förfrågan om ,blivit bokat på annat håll samtidigt som er förfrågan.
Mvh
Madeleine
Möja värdshus
—-
Ok, men som framgår av vår mailkorrespondens erbjuder du mig att boka ett dubbelrum 24-25/7. På din fråga om jag vill boka det svarar jag ”Perfekt, det tar jag!”. Och nu gäller alltså inte det eftersom ni inte har mailat mig en bokningsbekräftelse. Ett märkligt system värt att lägga på minnet.
Mvh
Maria Abrahamsson
—-
Vilken ö det blir i stället? Vet inte bestämt, mer än att Stockholms skärgårds hotell- och krogalternativ är under sondering. Tågbiljetter härifrån skogen till huvudstaden är hur som helst införskaffade sedan Möja Värdshus frågade om jag ville boka ett dubbelrum. Och Sverker Olofssons sommarprat gör sig påmint.

 

Email

Greklands nya nödlån tangerar en svensk statsbudget

2015-07-13, måndag, kl. 20:32| Kommentering avstängd

För att få perspektiv. Sveriges statsbudget uppgick 2014 till 862 miljarder kronor. I dag har Grekland fått löftet att låna cirka 800 miljarder kronor på tre år av euroländernas skattebetalare. Detta ovanpå en tidigare beviljad och obetald låneskuld på 3 000 miljarder kronor. Svindlande.

Helt klart ställs nu stentuffa krav på Grekland för att sanera landets vanskötta statsfinanser, reformera statsapparaten, bredda skattebasen och på sikt säkerställa landets återbetalningsförmåga. Men därifrån till att anklaga euroländerna för odemokratiska fasoner? Eller tycka synd om Grekland?

Nej.

Det grekiska folkets valda representanter bestämmer suveränt redan i veckan om Grekland ska lämna eurosamarbetet eller undvika statsbankrutt genom att gå med på långivarnas erbjudande om ett nytt gigantiskt lånepaket. Kan i sammanhanget nämna att efter jag kollat av med grannkanalen bredvid (twitter) om det finns något som Grekland i dessa kristider inte behöver få ordning på har jag fått svaren: fetaosten, vänligheten, kulturen, oliver, souvlaki och – vädret.

För att inte tala om moussaka och keftedes!

Valet är fritt, och ibland till och med svårt. Det är så det brukar fungera i en demokrati.

Email
  • Mina tweets

  • De fem senaste inläggen

  • Följ mig via RSS