Med eller utan spikskor rullar riksdagsåret i gång
2012-01-25, onsdag, kl. 00:12| Kommentera
Så rullar riksdagsåret i gång, med eller utan spikskor (bilden från min stadsdel Södermalm!)
I måndags morse var det frukostsamtal med planeringsprat inför nästa måndags kvällsövning hos S:ta Katharinastiftelsen i ett lika uppmärksammat som angeläget ämne. Jag har fått förtroendet att denna kväll (31/1) agera samtalsledare med allt vad det innebär i form av instudering, nagelbitning och förberedelse. Återkommer med rapport om hur det gick.
Häromdagen damp så säsongens premiärerbjudande ner om att få panelboxas under sommarens politikervecka i Almedalen. Inbjudare är inte den nya S-ledaren vem det nu blir utan Tidningsutgivarna. Och ja, det är tryck- och yttrandefrihetens framtida ställning som står på agendan. Ämnet är lika ödesmättat tungt som det låter, så den här gången kändes det nästan som en medborgerlig plikt att tacka ja!
Av bara farten har jag också gått med på att årsmötestala hos partikamraterna i Nynäshamn, moderatkompisarna i Kista och på ungmoderaternas förbundstämma i Luleå. I mars blir det besök och anförande hos Juristklubben i Kalmar, liksom hos M-kvinnorna i barndomsstaden någon vecka senare för att då diskutera RUT-reformens förtjänster.
Glömde jag nämna Smålandsgillet? Till skillnad från vad man skulle kunna tro huserar detta solenna sällskap i Stockholm, och dit är jag högtidligen inbjuden för att i februari redogöra för min långa resa, från kalmarförorten Smedby ända in i rikspolitiken. Det förpliktar.
Men i morgon är det onsdag och heldagsinternat med Domarnämnden och efterföljande middag i Svea Maträtt. Men före dess avbrott för votering i kammaren klockan 16.00, utan dramatik såvitt jag kan bedöma. Om det blir något raffel i morgondagens aktuella debatt om arbetslösheten, på begäran av Socialdemokraterna, återstår att se, som det brukar heta när man inte har en susning.
I övermorgon är det första sammanträdet för året i Skatteutskottet. Ekot påminde mig om det. Strax före torsdag lunch bär det i väg till internat med den moderata riksdagsgruppen … och ja, statsministern kommer dit och hemligheter kommer att avhandlas – en masse.
Hörs!
SR och SVT lägger om tablåerna … för att S-ledaren avgår
2012-01-21, lördag, kl. 20:07| 4 kommentarer
Kan en ledare för det största oppositionspartiet mer demonstrativt markera distans till den politiska eliten i Stockholm än att meddela sin avgång från ett köpcentrum i Oskarshamn?
Nej, och därför kan Håkan Juholts medialt hårdbevakade föreställning i dag bara uppfattas som att han, en illa tilltufsade underdog, vill visa att han visst hade kunnat sitta kvar om bara partiets gräsrötter hade fått bestämma.
Jag är själv infödd kalmarit och har inget alls emot Oskarshamn som plats på jorden, men det känns lätt absurt att denna trots allt håla plötsligt blir brännpunkt för det politiska livet. Åtminstone enligt mediernas världsbild. För aldrig någonsin har väl en partiledares avgång fått SVT och SR att så grundligt stuva om sina programtablåer som skett denna lördag. Ingen motsvarande politisk händelse skulle ha fått samma våldsamt uppskruvade proportioner som denna.
Och det kan väl inte ha något annat att göra med än att huvudpersonen är sosse…???
Juholt saknar insikt – det är problemet
2012-01-20, fredag, kl. 19:38| 1 kommentar
I går kväll efter SNS möte med Förtroenderådet (i vilket jag sedan några år ingår, jojomensan!) och presentation av 2012 års Konjunkturrådsrapport (kommenterad och artigt sågad av finansminister Anders Borg) bjöd SNS på traditionsenlig vintermiddag. I år på Moderna Museet, och maten var verkligen god (jag är ingen vampyr men gillar blodigt kött) och bordsgrannen var lika pratglad som trevlig (jag hade förmånen att ha IVA:s vd Björn O Nilsson till bordet). Och jag var långt ifrån ensam om att i detta akademikertunga sällskap snegla på mobilen i jakt på info om … läget för Juholt.
I kväll upprepas beskedet: Juholt sitter kvar. För att leda det största riksdagspartiet i valrörelsen 2014?
Som tänkande medborgare tillåter jag mig att vara övertygad om motsatsen: Håkan Juholt saknar insikt om att han själv är problemet, därför är hans dagar räknade.
Så var det sagt.
Svårslagen besökstopp efter Juholt hos Fråga Doktorn
2012-01-17, tisdag, kl. 12:08| Kommentering avstängd
Tjoho vad det rasslade till i besöksfrekvensen efter tipset om Juholts besök hos Fråga Doktorn! Vid midnatt hade denna bloggsida haft påhälsningar av hela 1067 läsare, redan kring elva i förmiddags klockade jag 517 besökare!
Jag tackar för visat intresse och kliar mig i skallen (nej det är inte helt enkelt med min pansarfrisyr) i jakt på nya uppslag som kan hålla besökstrafiken igång.
Vad sägs till exempel om min artikel i dagens Barometern i ett alltid lika angeläget ämne? Noterade förresten att krönikan på pricken 10.04 dök upp på TT:s (inrikes)-bevakningslista. Den uppmärksamheten är man rakt inte bortskämd med.
Om knappt en timme, klockan 13.00, sitter jag bänkad i kammaren för att närvara vid riksdagens ceremoni med anledning av Minnesåret 2012 tillägnat Raoul Wallenberg. Det känns stort. Och det var en fin ceremoni, kan jag berätta i efterhand. Av en lycklig tillfällighet fick jag möjlighet att hälsa på Raoul Wallenbergs syster Nina Lagergren (skrålla ner en bit) som jag råkade i Bankhallen.
Därefter bums till riksdagsrummet för att fortsätta min instudering av den digra luntan (vi talar 30 centimeter) ansökningshandlingar, psykologtest och intervjuresultat inför morgondagens sammanträde med Domarnämnden. Jepp, det betyder att jag missar morgondagens livesända partiledardebatt från riksdagens plenisal. Men jag utgår från att det lär finnas alla skäl i världen att återkomma till den. Det ser Håkan Juholt till, och honom kan man lita på.
Ni missade väl inte Juholt i kvällens Putin-teve?
2012-01-16, måndag, kl. 22:47| 11 kommentarer
Håkan Juholt var gäst i kvällens Fråga Doktorn (ungefär 18.56 in i programmet).
I ärlighetens namn brukar det programmet gå mig obemärkt förbi också, men i kväll var jag hemma tidigt och blev helt tagen.
- Folk saknar hopp i vårt land, konstaterar programledaren och får det att låta som en objektivt ställd fråga.
Överraskande för ingen nickar Juholt eftertänksamt instämmande och jo, han tycker att det är intressant att programledaren säger så.
Programledaren tar ny sats och undrar:
- Vad vill du undvika i år, Håkan?
Håkan vill undvika att göra människor illa. Såväl nära och kära som … alla människor.
Programledaren påminner Håkan om att han fyller 50 i år, och illustrerar den stundande högtidsdagen med att hålla upp ett svartvitt fotografi på Hjalmar Branting.
- En stilig karl, konstaterar programledaren.
Håkan håller med.
Programledaren erinrar Håkan om hans hot – eller om det var löfte – att raka av sig mustaschen.
Håkan avbryter lent men bestämt och förtydligar att i så fall måste det ha hänt någonting alldeles särskilt. Och tillägger: Då kommer jag att berätta om det!
- Då är du välkommen hit, kvittrar programledaren.
Partiordförande Juholt tackar för ett trevligt program.
Och kanalen som sände heter alltså inte Putin-teve i allmänhetens tjänst utan SVT1.
I helgen har jag varit en fin människa, bland annat
2012-01-15, söndag, kl. 22:18| 2 kommentarer
Efter mindre än en minuts rådbrådkande med mig själv inser jag vad situationen kräver och säger: Vill hon ha dom så är det okej för mig. Jublet inifrån provhytten var snudd på öronbedövande!
Det var i går, jag infann mig i nyupptäckta favoritbutiken på Götgatan, ner mot Skanstull, för att kvittera ut 2 par undanlagda snyggbrallor. Kvinnan i provhytten hade av butiksinnehavaren fått tillstånd att prova ett av mina undanlagda par, dock med brasklappan att undertecknad kunde ju komma förbi för att hämta ut dem, precis som vi kom överens om förra helgen. Men i stället lämnade jag sålunda butiken ett byxpar fattigare än beräknat men med ett förnöjt leende i mungipan. Inte ett ögonblick reflekterade jag över att jag kanske på kuppen hade värvat en personröst i nästa val. Den tanken slår mig först i kväll – visst är jag en fin människa?!
Vad mer kan man säga om denna städabortjulenhelg som obevekligt går mot sitt slut? Förutom att den elektriska adventsstjärnan och ljusstaken får lysa i fönstret någon vecka till. Och i förmiddags mikrade jag faktiskt lussebullar som doppades i mjölk till mellanmål.
I dagens nyhetsflöde noterar jag att S-kollegan i Skatteutskottet Fredrik Olovsson på replikplats i Aftonbladet ogillar centerledaren Annie Lööfs inspel om hur sparandet i landet skulle kunna öka. Ett alternativ till centerledarens förslag är att minska kapitalskatten generellt.
Men inget faller Olovsson på läppen. Och det är klart, Lööfs grundavdrag för kapitalbeskattningen ökar inte automatiskt människors möjligheter att spara. Men – och det begriper givetvis Olovsson också – lusten att spara måste rimligtvis öka om det blir mer förmånligt att göra det. Ett ökat sparande är på längre sikt inte bara bra för dem som gör det utan är framför allt väldigt bra för landets ekonomi i stort. Och när landets ekonomi mår bra så är det till fördel också för dem som inte själva har råd att spara en spänn.
Inget av detta låtsas Olovsson om, inte heller har han något konstruktivt att erbjuda i debatten.
LO kan kräva alla S-kort på bordet, hur länge till?
2012-01-13, fredag, kl. 21:01| Kommentering avstängd
Tydligare än i SVT Rapport i kväll kan den sjuka symbiosen mellan S och LO inte bli. LO:s Wanja Lundby-Wedin hade enligt nyhetsuppläsaren inte tid att uttala sig personligen i teverutan. Men LO:s ordförande har alltså uppenbart tröttnat på turerna om Håkan Juholts mixtrande och trixande med Socialdemokraternas skuggbudget och kräver i kväll alla (S-)kort på bordet.
Till skillnad från Stefan Löfven, ordföranden i det största LO-förbundet Metall, som helhjärtat backar upp partiordföranden Juholt. Så här sa Löfven till TT i förmiddags:
- Om det finns behov i partiet så får vi ta upp en intern diskussion, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven.
Löfven ser själv inget behov av att utreda om Juholt försökt ta bort förslaget om höjd a-kassa ur budgetmotionen i höstas. Juholt har förnekat att så var fallet.
- Jag litar på partiledningen, säger Löfven.
Löfven och Wedin-Lundin får väl göra upp om vad som gäller.
Själv kan jag lätt föreställa mig den grandiosa förvåningen hos nyhetsredaktioner och annorstädes om Svenskt Näringslivs Urban Bäckström i teverutan hade krävt alla kort på bordet om turerna som låg bakom innehållet i regeringens budgetproposition.
Men det är väl en annan sak …
Råstams murvlande hade behövts länge än
2012-01-12, torsdag, kl. 19:19| Kommentering avstängd
Det var valrörelse 2010 och jag blev skräckinjagat förtjust över att höra HANS röst i MIN telefonlur. Han ursäktade sig – mest för sig själv antar jag – för att han störde en högerhagga som jag.
Men han hade uppsnappat att jag kunde en del om nämndemannasystemets brister och bad ödmjukt om ett så kallat ”bakgrundssamtal”. Kände jag möjligen till, eller hade jag rent av kommit i kontakt med en synnerligen olämplig nämndemannakvinna som han hade fått på hjärnan efter en kontakt med kvinnans dotter som han förstått inte kunde begripa hur hennes hotfulla för att inte säga kriminella mamma kunde få sitta med i Stockholms tingsrätt och döma?
Visste jag något om saken??? Nej, det gjorde jag inte. Inte då.
0708848 … sorgsen raderar jag i kväll siffrorna i telefonboken. Den av många, inklusive mig själv, fruktade grävande murveln Hannes Råstam är död. Han kommer inte längre att besvära vare sig mig, nämndemannakåren eller någon annan.
Vad mig anbelangar kommer jag att se till att kampen går vidare!
Kändes jättebra, mötet med Carl Bildt alltså
2012-01-11, onsdag, kl. 17:41| 2 kommentarer
Kan inte låta bli att undra vad Jonas Sjöstedt säger om att en oljemiljardär tippas kunna bli räddningen för de Etiopien-fängslade svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Med tanke på Sjöstedts utfall i helgen mot utrikesminister Carl Bildt. menar jag.
Och vad ska man dra för slutsats av att den fängslade Johan Perssons pappa tycker att dagens möte med Bildt om hur UD och regeringen nu jobbar vidare, ”kändes jättebra”?
Avgå Bildt?
Själv har jag i dag blivit intervjuad om TV-sända rättegångar, ett annat favoritämne. Läs gärna intervjun här!
Undrar hur sossearg Sjöstedt låter 2014
2012-01-08, söndag, kl. 22:15| Kommentering avstängd
För en gång skull har jag svårt att bestämma mig. Ska jag fortsätta att dåsa i soffan med julklappsboken, det skulle jag kunna vara värd efter att ha städat bort spåren efter gårdagens middagsparty, befriat balkongen från köldskadade pelargoner, läst SvD och DN samt i rekordfart (4 km på 20 min) avverkat helgens andra (!) pinopass på löpbandet.
Eller måste jag kommentera – över huvud taget ha en uppfattning om – vad svensk vänsters nya partiledare Johan Sjöstedt tidigare i dag uppehöll sig vid i sitt jungfrutal?
Ja, jo, jag bör nog göra det i alla fall. Om inte annat för att bli kvitt skrivklådan.
Inledningsvis konstaterar jag att Jonas Sjöstedt verkar väldigt medveten om hur viktigt det är att hålla en ostyrig häst i strama tyglar. Det vill säga att redan från början visa vem som bestämmer.
På pricken klockan 14.04, en minut före annonserad tid, tog Sjöstedt ett djupt andetag, konstpausade om man så vill, vände sig till socialistkompisarna i kongresshallen och inledde sitt linjetal som nyvald partiordförande. Halvtimmen innan hade han känslosamt och i raskt tempo utan tillstymmelse till stressigt gloende på klockan tackat av partiets trotjänare Alice Åström, partiets revisorer, kongressens arrangörer och gräsrotsarbetare, Lars Ohly, kongresspresidiet, den avgående partisekreteraren och dito partistyrelsen, med flera med flera.
Sjöstedt har helt klart koll på vad som är viktigt för honom som partiledare. Jag tar fasta på särskilt tre saker i hans kongresstal.
För det första. I EU-avsnittet säger Sjöstedt inte rakt ut – naturligtvis inte – men låter ändå tydligt förstå att förverkligandet av vänsterns EU-politik är beroende av att Sverigedemokraterna är med på vagnen. För bara S och MP räcker inte för att sätta käppar i hjulet för regeringen.
Här ett citat ur Sjöstedts mer EU-kritiska passus: ”En tillräckligt stor minoritet i riksdagen kan kräva ett socialt protokoll i fördraget som slår fast att man inte får ha sämre villkor på arbetet än de som gäller inhemsk arbetskraft. Vi uppmanar socialdemokrater och miljöpartister att förena sig med oss och redan nu göra klart att varje förslag till fördragsändring kommer att blockeras i riksdagen om vi inte får ett socialt protokoll. Vi är beredda att ta striden för arbetsrätten mot regeringen och mot EU.”
För det andra. Sjöstedt drog ner stående ovationer och V-kongressens kraftigast applådåska när han med retorisk briljans deklarerade att Vänsterpartiet inte kan tänka sig en utrikesminister med olja på kavajslaget, till skillnad från regeringen, alltså.
Bättre med revolutionens blod på skjortkragen?
Okej att den moderna världen söker efter miljövänliga energikällor men hittills har i över 100 år oljan varit själva grunden för välståndssamhället och säkrat såväl levebrödet som semesterresan för den industriarbetande delen av befolkningen. Och så kommer det att förbli ett par generationer till. Att förneka detta är helt enkelt inte trovärdigt. Men vilka tjuvknep som helst är tydligen acceptabla om det gäller att svärta ner Alliansregeringen.
För det tredje förstår jag av den nyvalde vänsterledarens retorik att han tänker sätta hårt mot hårt mot Håkan Juholt och Socialdemokraterna. Snart finns det kanske inte så många väljare kvar att knycka från det gamla maktpartiet, men visst, Sjöstedts tuffa stil går säkert hem hos hans egna. Frågan är bara hur kaxig han vill och vågar vara i valrörelsen 2014? Det är frågan som väljarna bör få svar på i hyfsat god tid före nästa val.
Så beslutade V-kongressen att man vill skapa Europas bästa järnväg. Någon däremot? Tja, det skulle väl vara den tjänstledige tågmästaren Lars Ohly som på tvärs med tidigare uttalanden inte alls tänker återgå i SJ-tjänst utan siktar på en fortsatt viktig position i riksdagspolitiken. Inget fel i det, för Ohly tänker inte kandidera i valet 2014. Själv ser jag fram emot att då få mina tågbiljetter klippta av den förre kommunisten och vänsterledaren.